Imorrn är det dags för referendum, folkomröstningen där man säger SI eller NO till den grundlag som arbetats fram av Asamblea Constityente (folkvald församling som jobbade mellan 2006 och 2007 men saboterades och bojkottades av oppositionens ledamöter) och för inte så länge sedan polerades i parlamentet för att oppositionen alls skulle gå med på denna folkomröstning. Mitt i den värsta propagandahetsen kan man ändå förundras över att hela landet spelar efter samma regler, godkänner själva frågan.
Det finns och bör komma mera att läsa om detta på
latinamerika.nu I torsdas var det en marcha för Ja-sidan. Själv låg jag hemma i feber men än en gång har min hyresvärd (tråkigt epitet, därför hädanefter kallad Oblomov) gått ut med kameran och lånat mig bilder. Nej-sidan höll visst till på Plaza Colón.
Om man betraktar den nya konstitutionen summariskt så kan man dela upp anhängarna i Ja som vänster/ursprungsfolk/radikala och Nej som höger/europeisk härkomst, mestiz/konservativa. Så enkelt är det förstås inte men statistiken skulle nog visa något åt det hållet.
Regeringspartiet är ju en Movimiento Al Socialismo och en del varnar för att socialismen skrivs in i grundlagen. När det gäller privat egendom så säger den nya texten att den respekteras så länge den fyller ett socialt eller ekonomiskt syfte. Det är samma uttryck som används i lagen för jordreform som skapats för att ”sanera” jordinnehavet i Bolivia. Mycket av marken hos de gigantiska jordägarna i låglandet används inte på något sätt, förutom att den också ofta har införskaffats på ett tvivelaktigt sätt under militärdiktaturen. Den förra lagen för jordreform sade att det räckte med en skatteinbetalning för att motivera syftet med jorden, den nuvarande kräver bevis på hur den används och införskaffats men kontrollerna av detta saboteras av jordägarna. Nu använder Nej-sidan skrämselpropaganda där man säger att regeringen kan ta hus och hem från medborgaren. Själv känner jag inte till grundlagar i allmänhet, men jag läste någonstans att den svenska som arbetats fram nyligen går åt motsatt håll, mer individbetonad, mer egendomsskydd.
Enligt den nya grundlagen ska ursprungsfolk kunna äga jord gemensamt och på detta område åtnjuta en stor självständighet, en av de typer av autonomi som den nya konstitutionen talar om. Detta kräver ju att man är grupperade och lever på ett område som möjliggör en sådan avgränsning. Nej-sidan menar att denna rätt kommer att dela Bolivia, att grundlagen överhuvudtaget förvandlar det som varit bolivianer till en mängd folk och därför splittrar republiken.
Samtidigt som man röster SI eller NO ska man också rösta om hur mycket jord man maximalt ska få äga, 5000 eller 10 000 hektar. Det är två alternativ som är alldeles för snåla för de stora jordägarna med innehav i nivå med små länder. Det stod i tidningen att ett e-mail spridits ut där man varnar för att ett kryss för något av dessa alternativ automatiskt gör ett SI vid rösträkningen i frågan om grundlagen även om man kryssar NO.
Grundlagen säger också att naturresurserna ska ägas av Bolivias folk gemensamt. Regeringen passade idag på att nationalisera oljebolaget Chaco, tills nu med Argentinsk-brittiska ägare. Dessa lämnade inte över ägarskapet i glatt samförstånd och man får väl förmoda att EU snart kommer med en ny bulla där man beklagar Bolivias sätt att bemöta utländska företag.
Om man bortser från dessa stora teman så tvivlar jag på att bolivianer, rika eller fattiga) behöver oroa sig för att regeringen knackar på dörren och frågor om det man äger fyller ett socialt syfte. Personligen skulle jag fascineras av ett sådant scenario. Skulle man tex kunna konfiskera konst som direktörsfruar (och andra) i brist på sysselsättning köper på auktion och i sina hem gömmer för allmänheten?
En fråga som nog ligger utanför svensk åskådning (förutom Kd, radikalkonservativa och den vardagliga homofobin) är frågan om religion. Kyrkan är ju en maktfaktor här och den nya grundlagen är för dess representanter rena infernot, helt enkelt för att den förespråkar religionsfrihet. Att finnas till i Bolivia betyder att vara döpt. Väljer du Evo eller Jesus frågar en reklam för Nej-sidan. Nej röstar du för din familjs skull, annars tar staten dina barn (överklassen ser kanske ingen social funktion hos barn, av tradition har ju barnflickan/cholitan/indiankvinnan tagit hand om dem). Nej röstar du för att slippa se homosexuella erhålla rättigheter eller för att kvinnor inte ska kunna göra abort. Man ska inte underskatta vikten av att kyrkan tagit ställning, eller konservatismen på det sociala planet hos en i övrigt radikal bolivian.
Förutom rädslan hos den i alla år privilegade överklassen så är hela förändringen en identitetskris för bolivianerna. Många är nog uppriktigt rädda över att se ursprungsfolken och deras kultur få mer och mer inflytande, när de själva helt identifierar sig med republiken sedan 1825. Många med ”indianskt” ursprung blev av sina föräldrar uppfostrade till ”bolivianer”, utan annat språk än spanska. I bästa fall förbannar de sina föräldrar, i sämsta fortsätter man i förnekelsens spår.
Vår chef Don Juan berättade att hans fru som icke ursprungsfolk är emot den nya konstitutionen och har ett förakt för ”indios” i allmänhet. Juan själv har enligt frun och hennes familj avlägsnat sig från sitt quechua-arv genom att ha studerat på universitet och nå medelklass, något han själv inte håller med om. Imorgon kommer de att rösta olika.
Jag tog kort på propaganda från båda sidor som Oblomov samlat på sig. Trotskisterna i Revolutionära Arbetarpartiet längst ner bör vara mest radikalt som manar till bojkott i valet till den konstitution som regeringen och oligarki ”gemensamt” har skapat för att förhindra revolutionen.
