Intervju med praktikant

Ida intervjuas har. Lanken ar till en PDF-version.

Discogryta

I mörkret är La Paz som en uppochnedvänd stjärnhimmel. Kanske lite kitschigare, som om det i mitten fanns en stor discokula. Landar man på kvällen får man en bra utsikt när man åker ner från El Alto. Mitt foto är taget från fel håll, upp mot kanten där El Alto och högplatån börjar.

Tredje dagen nu och jag har svårt att avgöra om min lilla huvudvärk beror på höjden eller att snuset tog slut på planet från Sao Paulo. Det kanske är just därför det är ett passande tillfälle att sluta med nikotin. Man kan inte identifiera abstinensen. Solen gör väl sitt till, ibland känns det som att den sparkar en i ryggen.


















I ljuset är La Paz en tegelgryta. Även på avstånd ser husen ut som tegelstenar och vägarna som murbruk. Lätt att använda metaforer som ”det sjuder av liv…” när man tränger sig fram på gatorna. Jag undrar vad Reclaim The Streets skulle innebära i Bolivia, om problemet är de offentliga miljöernas kommersialism. I Bolivia är gatorna bokstavligen kommersiella eftersom alla som inte har något formellt arbete är där och försöker sälja något. En debattartikel här kan handla om att det inte finns trottoarer kvar.
















Städer har sina lukter. Problemet är att beskriva dem. De ger ofta en ohälsosam känsla som ändå är nostalgisk. Gatulivet i La Paz gör att det luktar mat, typ stekplattor och grillar på trottoaren. Luktar ofta gott men salmonellalarmet ljuder högt. Städer där gränsen mellan inne och ute är diffus, har en speciell inomhuslukt. Det finns inget som isolerar bort lukten av byggmaterialen. Stål och tegel och cement. Lyhördheten förstärker. Man kan föreställa sig hur det är att bo i ett parkeringshus. Nu på sommaren är det inga problem.


Igår var president Evo Morales på TV. Man firar att analfabetismen är utrotad i departementet Potosí. Det var ett av hans vallöften och det måste vara ganska skönt om man efter sin tid som president kan säga att man alfabetiserade sitt land, om han nu hinner så långt. Idag söndag är det gudstjänt. Den här statliga kanalen verkar faktiskt vilja vara ganska uttömmande om Bolivia. Istället för reklam har man små snuttar om olika delar och företeelser av och i landet.


















På Aerosur´s plan från Sao Paulo fanns det en turisttidning som gav en helt skev bild. Ett reportage om El Alto, som om man inte varit där måste vara helt vilseledande. Det enda man skrev om var företag och vad de producerade och känslan av att ”det här var ju inte så farligt”. Ett annat om Santa Cruz där staden föreföll vara paradiset. Aerosur är ett bolivianskt flygbolag. Om jag minns rätt så har eller hade expresident Goni ägarintressen där. 2003 flydde han till USA för att slippa åtal, sjuttio människor har honom att tacka för sin död efter att militären sattes in vid protester mot utforsaljning av naturresurser. Så kan man också se tillbaka på sin tid som president.

Barajas

Madrid har vad Miami inte har, en stor flygplats där det ändå är lätt att hitta. Ett mycket avlägset minne av en dokumentär säger att det är samma arkitekt som senare ritade turning torso. Vad Barajas har som Miami airport definitivt inte har, är en viss elegans. Ett starkt minne från Miami, om man ser till den vänthall jag satt i för ett år sedan ungefär, är lila heltäckningsmattor och ingen annan mat än kolestrolbomber till bagels.

Fotot är taget av Ryan Li. Det är inte alls någon jag känner och jag hoppas Ryan, om du förstår svenska och läser det här, att du inte är upprörd över att jag inte frågade först. Jag erkänner att upphovsrätt är något som intresserar mig mycket lite.

Tidningen La Rázon fanns på planet. Det var två helsidor om Stieg Larsson, 300 000 böcker har han visst sålt där. Det är kanske dags att ta sig en titt i hans böcker. På tidningen baksida gjorde SAAB reklam för sig själv som ett ekologiskt alternativ. Man fick veta att man Saab kan vara både konventionell och ekologisk, precis som vilken annan... ätbar produkt. Convention or ecology, där det senare precis som många andra ord stod i grönt. Ordet etanol stod dock ingenstans. Jag är ingen ingenjör men jag misstänker att det är läge för biltillverkarna att måla upp (med stora fina gröna bokstäver) sig själva som miljövänliga, men samtidigt undvika ordet etanol. Eller har jag missat något bränsle, är hela bilen gjord av ekologiskt tacoskal?

När jag tittade på videon om Bolivia hörde jag en bekant låt när det visades bilder på Sucre. Låten Rojo, Amarillo y Verde (rött, gult och grönt, Bolivias flagga) har tolkats av bandet Maldita Jakeca (betyder typ migrän, huvudvärk). Deras video innehåller en liten animation om Bolivias historia. Bandet är från Sucre och vi intervjuade dem för vår tidning, man leta på Horisont under Musik. Där finns låten i översättning.

Rita på platta

Som min egen tomte har jag köpt en ritplatta. Vi är inte vänner än.

Avresa

Storm, för att inte tala om vädret.

Härdär

Vara på två ställen samtidigt utan att fördärva den plats där ens kropp befinner sig, eller hur Lars Ahlin. En person är en plats och alla förmedlande tekniska prylar gör visst bara avståndet mer uppenbart.

Bolivia på bolivianskt manér

I brist på inspiration lägger jag in en video med foton från Bolivia. Det är alltid lätt att förbigå det positiva i ett land med många problem. Vid mitt förra besök påminde organisationens chef oss om vad vi skulle tänka på när vi berättar om Bolivia: "Berätta att Bolivia är ett vackert land där de allra flesta kämpar för att göra det bättre." Det är väl så att man ofta hamnar i en journalistisk mentalitet där misären ska fånga publikens intresse. Bolivia är en kvällstidnings våta dröm, om man bortser från de politiska orsakerna. "Hur kunde det hända?" får inte ha ett komplicerat svar som stör tragiken.

Jo, Boliva är ett vackert land och de fattigaste de mest gästvänliga. Det här inlägget får hålla sig till det vackra. Jag har inte besökt fler länder men de flesta backpackers sätter Bolivia i topp och stannar ofta längre än planerat. Tydligen blir Cochabamba Latinamerikas motsvarighet till Bryssel i den latinamerikanska motsvarigheten till EU. Staden ligger i Sydamerikas mitt och många säger att Bolivia är som en blandning av det som finns på kontinenten.

Boliviansk design och form kan te sig en aning explosionsartat. En film eller en affish tyngs kanske av färg- och effektexcesser. Visst är standarden generellt sett sämre än i t. ex. Sverige, men den är också annorlunda. Jag skulle tro att det färgglada går att spåra till något kulturellt, ungefär som hos textil och annat hantverk. Man kan inte väva med photoshop. Texterna i videon känns, enkla eller inte, ganska bolivianska.

Foto av Andrea Wolf

Vår stad

Härlig utsikt från norra berget i Sundsvall, mindre härligt att gå dit upp. Bilden ljuger lite, för den har tagits högre upp än var jag befinner mig. Saker som heter något med "kompakt" har ju en lysande egenskap som ordet avslöjar. Min kamera heter inte något med "kompakt", därför följer den inte alltid med och därför lånar jag bilder.

Jag är ingen bloggare, skulle jag ha sagt för inte så länge sedan. Jag är ingen talare, säger jag fortfarande fastän en del av kursen handlar om att informera om vad vi gör. Minnet av sin egen tid på gymnasiet är inte direkt motiverande för att ställa sig inför en klass. Man kan vara saklig och man kan vara känslomässig, fick vi lära oss på retoriken. Jag är ogärna känslosam inför skolungdomar. Återstår saklig, vilket man vänjer sig vid och i regel fungerar men kanske inte alltid tatuerar in en i minnet på den som lyssnar. Förhoppningsvis minns de något av det som sägs. Kanske törhända skulle Lars Ahlin ha sagt, hittar någon till Hola. Måhända hittar Hola lättare till skolorna, för det har krävts en del ihärdighet att få en timmes snack om Bolivia. Det som är gratis är misstänksamt, som min kollegas far sade.

För en örebroare är norrsken något mycket exotiskt. I en roman av ovan nämnda författare står hans alter ego på storbron i Sundsvall, som aldrig heter Sundsvall utan "vår stad", och tittar på norrskenet. Nu tänkte jag att när jag går över den bron, dessutom med Silverbullits skiva Arclight i öronen, då dyker det upp bara för min skull. Men norrskenet är tydligen inte kulturellt av sig, och jag är inte särskilt vetenskaplig av mig.

Foto från janolby.se

Besök från Latinamerikarupperna

Även om skolans samarbete med Latinamerikagrupperna (består av lokalgrupper, därav namnet, hädanefter kallad LAG,) inte är lika omfattande som förra året är det skönt att ha dem till hands i Bolivia. Idag fick vi besök av deras folkbildningssamordnare, lite information om deras arbete och vetskapen om att de tar hand om oss in caso de emergencia. Vi lämnade in vår ansökan om informationsbidrag och gav våra perspektiv på att göra en tidning. Om vi får pengar till den återstår att se. Hur som helst bör temat, som också är kursens, passa bra med LAG:s policy och deras kampanj "Rent Mjöl".

LAG inriktar sig på campesinos (jordbrukare, jordlösa, småbrukare); matsuveränitet, dvs. rätten till mat, möjligheten att kunna odla den själv; ursprungsfolk (pga ett långlivat missförstånd även kallade indianer), vilka i mångt och mycket är dem som utgör jordbrukarna i Latinamerika, i synnerhet när det gäller Bolivia. Allt detta är sådant vi kommer att möta under vår praktik och därigenom det som skall fylla vår tidning. Tyvärr är väl biståndspolitiken i Sverige ganska snålt lagd för tillfället, LAG måste förmodligen vara ganska sparsamma med sina utgifter. Hur människor i Latinamerika drabbas av handelspolitiken är kanske heller inget alla vill göra allmänt känt.

LAG ger för övrigt ut "Latinamerika", nordens största tidskrift om..ja. Även så på webben för den som är intresserad.

Foto från LAG:s hemsida.

Vad man kommer att sakna

Nej, det är inte snön.